Uppmärksamhet och störningskänslighet

F02 – Uppmärksamhet och störningskänslighet

JobbFam · Anpassningshjälpen · Frivillig kunskapsfördjupning

STATUS: ARBETSUTKAST – ska sakkunnig- och faktagranskas före publicering.

Varför kan det vara svårt att koncentrera sig när mycket händer runt omkring?

Uppmärksamheten – hjärnans sätt att välja vad som är viktigt

Tänk dig att du försöker läsa en instruktion medan två kollegor pratar bredvid dig, en telefon ringer och någon kör förbi med en vagn. Du hör och ser mycket på samma gång, men behöver koncentrera dig på instruktionen. Uppmärksamheten hjälper oss att välja vad vi ska rikta oss mot, hålla kvar fokus och reagera när något viktigt händer.

Vi kan jämföra uppmärksamheten med en riktbar strålkastare. Den hjälper oss att lyfta fram vissa intryck medan andra får mindre utrymme. Liknelsen är förenklad: hjärnan fortsätter att bearbeta en del av det som händer runt omkring oss, även när vi försöker fokusera på något annat.

På en arbetsplats behöver vi ofta både koncentrera oss och vara öppna för relevant information. Det kan vara krävande att avgöra vad som ska uppmärksammas just nu.

Vad händer i hjärnan?

Uppmärksamhet är ingen enskild funktion i en enda del av hjärnan. Flera samverkande nätverk bidrar bland annat till att hålla oss alerta, rikta uppmärksamheten mot en plats eller händelse och styra fokus utifrån det mål vi arbetar mot (Petersen & Posner, 2012).

För att hålla fokus behöver vi också kunna stå emot distraktioner och ibland hejda impulsen att reagera på sådant som är mindre viktigt. Den här kontrollen hänger nära samman med exekutiva funktioner och arbetsminnet (Diamond, 2013).

Ett oväntat ljud kan dra till sig uppmärksamheten automatiskt. Det är ofta ändamålsenligt – ibland behöver vi märka att något viktigt händer. Men om varje ljud, fråga eller rörelse leder till ett avbrott blir det svårt att stanna kvar i den uppgift vi försöker utföra.

När blir störningar ett problem?

Föreställ dig en ung person som precis har börjat arbeta i en butik. Hen ska kontrollera priserna på tio varor. Samtidigt hörs kundsamtal, en kollega frågar var en produkt finns och butikens telefon ringer. När den unga återvänder till prislistan är det svårt att minnas vilken vara som senast kontrollerades.

Det kan vara både själva avbrottet och arbetet med att hitta tillbaka som tar tid och kraft. Forskning om avbrutna uppgifter visar att det kan behövas minnesledtrådar för att återuppta det ursprungliga målet (Altmann & Trafton, 2002).

Störningar behöver heller inte vara höga ljud. Bakgrundstal, rörelse i synfältet, upprepade notiser och många parallella frågor kan konkurrera med det personen försöker göra. Hur mycket de påverkar beror bland annat på uppgiften, ljudets karaktär och personens förutsättningar (Sörqvist, 2010).

Varför är vissa mer störningskänsliga än andra?

Det finns individuella skillnader i hur lätt vi kan behålla uppmärksamheten när sådant som saknar betydelse för uppgiften händer runt omkring oss. Forskning har bland annat funnit samband mellan arbetsminnets kapacitet och känslighet för vissa typer av ljudstörningar. Sambanden är inte likadana i alla uppgifter och miljöer (Sörqvist, 2010).

Sömnbrist, stress, oro, smärta och hög arbetsbelastning kan också göra det svårare att fokusera. För den som är ny på jobbet kan dessutom arbetsuppgiften kräva så mycket medveten uppmärksamhet att det finns mindre utrymme att hantera avbrott.

Störningskänslighet kan även förekomma vid olika funktionsnedsättningar, men det är viktigt att inte dra slutsatser om en viss diagnos utifrån att någon tappar fokus. Det mest hjälpsamma är att undersöka vilka situationer som är svåra för just den här personen.

Samma arbetsplats – olika upplevelser

En erfaren medarbetare kan ofta arbeta vidare trots prat i bakgrunden eftersom många moment redan är väl inlärda. För en ny person kan samma ljudmiljö göra det svårt att både lära sig momenten och komma ihåg vad som ska göras. En lugn plats kan därför vara extra värdefull under inlärningen, även om personen senare fungerar bra i den vanliga arbetsmiljön.

Det är också viktigt att skilja mellan att distraheras av intryck och att uppleva dem som starka eller obehagliga. Sensorisk överkänslighet kan innebära andra behov, till exempel när ljus eller ljud blir påfrestande även utan en särskild koncentrationsuppgift.

Varför kan anpassningar hjälpa?

Anpassningar kan minska konkurrensen om uppmärksamheten och göra det lättare att återvända till uppgiften efter ett avbrott. Tanken är att personen ska kunna använda sin förmåga till själva arbetet i stället för att ständigt behöva hitta tillbaka till vad som var på gång.

• Skapa en lugnare plats för uppgifter som kräver mycket koncentration eller inlärning.
• Kom överens om när kollegor kan avbryta och vilka avbrott som är viktiga direkt.
• Ge möjlighet att stänga av onödiga notiser under fokuserat arbete.
• Låt instruktioner och arbetsordning finnas synliga vid arbetsplatsen.
• Använd en enkel markering: ”Här var jag” vid uppgifter som ofta avbryts.
• Planera korta pauser och stäm av om arbetsmängden och miljön fungerar.

I verksamheter med säkerhetskrav behöver viktiga ljudsignaler, larm och kommunikation fortfarande kunna uppfattas. Anpassningar av ljudmiljö eller hörselskydd måste därför bedömas utifrån arbetsuppgiften och säkerheten.

Frågor att fundera över

Vilka ljud, avbrott eller andra intryck förekommer när en ny person ska lära sig en arbetsuppgift? Finns det moment som skulle fungera bättre i lugnare miljö? Hur hjälper ni medarbetare att hitta tillbaka när de har blivit avbrutna?

[Frivillig övning: Prova en uppgift med och utan avbrott]

[Knapp i Anpassningshjälpen: Se möjliga anpassningar]

Förslag för webbpubliceringen

Erbjud fördjupningen med en diskret, frivillig fråga: ”Vill du förstå mer om varför avbrott kan göra det svårt att koncentrera sig?” Öppna texten i en tillgänglig popup eller sidopanel. När den stängs återgår arbetsgivaren till samma steg i Anpassningshjälpen. Samma text ska kunna nås från den samlade kunskapsbanken.

Föreslagna ämneskopplingar (granskas mot Excel): uppmärksamhet/störningskänslighet, att komma ihåg, lära sig nya arbetsuppgifter och hitta tillbaka efter avbrott. Visa endast anpassningar som faktiskt är relevanta för användarens situation.

Referenser (APA)

Altmann, E. M., & Trafton, J. G. (2002). Memory for goals: An activation-based model. Cognitive Science, 26(1), 39–83. https://doi.org/10.1207/s15516709cog2601_2

Diamond, A. (2013). Executive functions. Annual Review of Psychology, 64, 135–168. https://doi.org/10.1146/annurev-psych-113011-143750

Petersen, S. E., & Posner, M. I. (2012). The attention system of the human brain: 20 years after. Annual Review of Neuroscience, 35, 73–89. https://doi.org/10.1146/annurev-neuro-062111-150525

Sörqvist, P. (2010). The role of working memory capacity in auditory distraction: A review. Noise & Health, 12(49), 217–224. https://doi.org/10.4103/1463-1741.70500

Kontroll före publicering

Sakkunnig faktagranskar text och referenser. Kontrollera särskilt påståenden om individuella skillnader, vad som gäller arbetslivet jämfört med laboratoriestudier, säkerheten vid ljudanpassningar och kopplingarna till anpassningsbanken. Dokumentera granskare, datum och godkänd version.